Nyår, typ så långt ifrån danwar-style som man kommer
Jag menar inte att nyår inte är min grej, men det är faktiskt precis vad det inte är. Folk som känner mig tycker att nyår borde passa mig; jag gillar fester, jag är snygg som fan i fluga och jag är allmänt bra. Däremot vet dessa människor också att jag har en förmåga att få nyår att skita sig ordentligt.
De senaste åren har jag alltid lyckats. Eller inte lyckats, beroende på hur man ser det. Hur som helst har det i bästa fall slutat med att jag mår okej, inte saknar allt för mycket pengar och klarat mig undan med ett par skrapsår och ett skakat ego. Då detta endast är i bästa fall brukar jag alltså må rent ut sagt skit, sakna både stolthet och pengar och ha ont på flertalet ställen. Detta året var dock inte danwar-style.
Jag åt middag. Jag åkte in till stan. Jag var lugn. Jag åkte tillbaka till middagsstället. Jag åt ost. Jag gick och la mig.
Låter kanske tråkigt, men det var helt okej. Jag hade det riktigt trevligt, och det var ju knappast som att kvällen förflöt utan skratt. Jag vill dock inflika att jag inte alls ville tillbaka till middagsstället så tidigt, jag ville istället dra på en fest i närheten, där det enligt ryktet skulle finnas en del tjejer.
I vilket fall är jag sjukt nöjd över att jag mår bra idag. Det är en riktig prestation från min sida.
Det gör ju inte heller saken värre att jag, som vanligt, såg sjukt bra ut i fluga. Grattis, ni som såg mig.
Nu är jag precis hemkommen från årets första fylla, borträknat småtimmarna föregående natt, och ska kolla HIMYM. Livet är rätt bra ändå.
//danwar
