Personlig inti.. intregi... integritet!
Vi har alla hört talas om honom. Han lurar ständigt i skuggorna och hans vrickade förstånd är inställt på att följa och registrera människors mest basala rutiner.
Ser han en lucka - minsta snedsteg - dyker han upp och sätter sina letala klor i fullkomligt oförargliga individer. Än värre är att detta rovdjur vidgar sina jaktmarker dag för dag, och att ingen kommer gå säker om vi inte vi inte tillsammans står upp honom.
Jag talar om storebror.
Det är åtminstone bilden vi ser framställas av många medier. Det ligger då nära till hands att tro att vi när som helst kan ryckas in i ett läbbigt kontrollsamhälle är lömska agenter sitter i kontrollrum och följer våra minsta rörelser. Finns det risk för det?
I samband med morden i Linköping för ett par år sedan förespråkade bland annat före detta rikspolischefen Björn Eriksson och straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud ett DNA-register där samtliga svenska medborgare skulle ingå. Förslaget väckte debatt och fick kritik från många håll.
I en debattartikel som publicerades i Aftonbladet berör skribenten Pär Ström frågan och skriver att våra kroppsvätskor är något i högsta grad privat och att det sålunda absolut inte borde få lagras om det inte tillhör någon redan dömd förbrytare.
Han menar även att metoden skulle utgöra en stor fara för alla människor eftersom en oskyldig persons DNA kan planteras på brottsplatsen av illgärningsmannen.
Vad Pär Ström inte tar i beaktande är att DNA inte duger som enda bevis i en rättegång. Pelle verkar istället tro att polisen aningslöst skulle haffa personen som matchar snorpappret som skurken placerat.
Vad är det förresten som är så personligt med dessa kroppsvätskor?
Jag skulle utan bekymmer kunna avvara lite snålvatten om jag visste att det skulle kunna utesluta mig från framtida brottsmisstankar.
Efter en stunds sökningar upptäcker jag att ovan nämnde skribent har en egen hemsida med ett synnerligen klämkäckt namn, www.stoppa-storebror.se, och att han är integritetsombudsman för en tankesmedja, civilingenjör och författare till inte mindre än sex böcker.
Per Ström har även besvarat så många som 14 "försök att platta till en integritetsförespråkare" och genast hittar jag den första frågan jag skulle ställa, nämligen "Vad har du att dölja?".
Svaret är långt, välskrivet och låter oerhört bildat. För att återge delar av det så skriver han att det kan finnas tusen skäl och att man inte har någon skyldighet att motivera sig. Att bara obehagskänslan räcker.
Men då frågar jag mig om obehagskänslan som Birgitta, 63, hemma i Falun erfar när hon tänker på att hennes saliv kan finnas i en liten burk någonstans, verkligen kan jämföras med de obehagskänslor som ett våldtäktsoffer tvingas genomida för att gärningsmannen inte kan spåras trots att solklara DNA-spår finns.
Pär skriver avslutningsvis att frågan är ojust och att den kan liknas med att fråga "Varför låser du om dig på toaletten?".
Det kan jag enkelt svara på; att ertappas med byxorna nere på toaletten är en pinsam situation som du garanterat måste hantera öga mot öga med en person som just sett din lilla snopp. Därtill finns det inga fördelar med att låta dörren stå öppen, vilket givetvis inte är fallet med den aktuella formen av register.
Vad kan vi då dra för slutsats av ovanstående?
Är verkligen den personliga integriteten så nödvändig som den ibland tycks framställas?
Har det verkligen någon betydelse för gemene man att meddelanden och samtal till och från andra länder lagras i en enorm databas?
Gör det något att det finns överbevakningskameror på bussar eller att din IP-historik kan spåras?
Jag är av övertygad att ingen information av den här typen kommer att användas utan att det först finns en skälig misstanke om brott, men än sen om den gör nu gör det?
De lömska agenterna i sina kontrollrum skiter fullständigt om du skickar äckliga kärleksmail till din fula flickvän i Danmark. De bryr sig inte det minsta om att du tittar på bögporr i smyg eller om att du busringer från skyddat nummer. Ge fanken i att oroa er om ni inte har något vettigt att dölja. Övervakning är inte av ondo.
Såvida inte fildelare riskerar att åka fast, såklart.
Opooa
