Liftarens guide till subkulturer
De finns överallt. "Misfitsen". De som inte riktigt passar in. Under några avsnitt kommer vi behandla dessa subkulturer, rikta strålkastaren och ta oss under skinnet på dem. Först ut är Punkaren.
Punkaren:
Den typiska punkaren är alltid alkoholpåverkad. Skulle du av händelse se en nykter punkare har denne antagligen precis släppts från fyllecellen i polishuset på Skånegatan. Punkaren dricker enbart den billigaste av folköl - dels för att den vägrar stödja det statliga Systembolaget och dels för att den inte har råd med annat då den är arbetslös. Punkaren låter sig kännas igen på sitt smått efterblivna beteende där skrik om klasskamp, svordomar och könsord inte är alls ovanligt; Detta låter sig förklaras av det konstanta alkoholintaget.
Punkaren lever efter ett DIY(Do It Yourself)-ideal, vilket helt enkelt betyder att skall något hända måste man göra det själv, punkaren syr därför sina egna kläder med blandade resultat: Ibland ser det konstigt ut, ibland ser det helt förfärligt ut med hiskeliga färgkombinationer och stilkrockar såsom tighta skotskrandiga byxor, chockrosa t-shirt med texten "EBBA GRÖN" i grönt och en skinnjacka med nitar och påsydda tygmärken med bandmotiv.
Musiken som strömmar ur punkarens högtalare kallas, av utövarna själva för punkrock, men av gemene man för "oväsen". Oväsendet är mycket enkelt uppbyggt av tre-ackordskomp, misshandel av trummor och en tondöv sång som för det mesta handlar om att hata något, vad som skall hatas är inte så viktigt, bara det basuneras ut högt. Det fenomen som punkarna gjort omvärlden intresserade av är den färgglada frisyren Mohawk där hela huvudet rakas förutom en rand från panna till nacke. Det kvarvarande håret färgas i rött, grönt eller någon annan osmaklig färg och bombarderas sedan med en blandning av frisyrgelé, hårspray och äggvita för att få håret att stå rakt upp.
Punkaren är svuren fiende till hela världen, men har bestämt sig för att framför allt hata Raggare, Synthmusik och "Systemet".
Högaktningsfullt,
Ninja - poet.
