Juldagsrapporten II
...klockan ringer 7:15, det är juldagen och jag har ställt klockan för att gå upp?!?!?!
Målet är skövde, med Kuma som sällskap. Han sa åt mig att ringa honom när jag vaknade för han var sugen på att hänga med mig på roadtrippen, efter 5 misslyckades samtal ger jag upp och sätter mig i bilen, konstaterar där att GPS behövde en uppdatering och funkar inte, kuk! :/
Jag säger skövde då tänker ni säker herrejävlar “på juldagen?”. Så tänkte jag också först, men har man hittat en värd annons på blocket så har man.
Snabbspolning....
Åter i Göteborg med mina nya DJ-leksaker börjar jag förberedda mig för utgång med bröderna Marc och Michael. Efter förra årets misslyckande (vi försökte komma in någonstans, dock full everywhere) så var vi alla peppade.
Kvällen börjar på Victoria med lite gott käk, aldrig fel med sådant, samt några glas rosé + fanta (totalt 3 flaskor). Eftersom att juldagen är årets största gå-ut-dag(?) så var våra namnen på “alla” gästlistor i hela stan, jag menar varför vara på ett ställe om man kan vara på alla. Klockan tickar på och folk blir mer och mer pep på att ta sig vidare och tydligen står vi på listan på Peacock så ditt går våra fötter.
Peacock var nytt för mig så jag var lite peppad (jätte peppad) att testa på något nytt. Där inne blir jag inte besviken, det var en grymt skön lokal, även om vi var tvungna att ta oss ner två våningar i källaren, killen i baren visste minst sagt hur man blandade drinkar. Det var utan tvekan de mest välgjorda drinkarna jag någonsin druckit. Så från och med nu är det tveksam om man kan bli nöjd igen med en “drink”.
Vi har de allmänt gött tills det är dags att dra hemåt.
Det blev en dyr kväll för en fattig student, men så var det ju trots allt juldagen....
/Malenurse
juldagsrapporten
vi fortsatte kvällen som man gör en kväll som denne och dansade de glada danserna rätt länge. en tjej stal min brillor och jag blev blind i rökmaskinens os och stroboskoplampans epileptiskt flackande sken. sen fick jag tillbaka dem och allt blev frid och fröjd igen. rätt rund i kängorna beslutade jag mig givetvis för att börja ragga. jag började prata med en tjej som såg ensam ut och freestylade fram något om en väldigt nonexistent 2½minutsregeln. den menade att om hon tidigare hade varit med flickor (det hade hon) så har dessa efter två och en halv minut inte alls gått och kissat som de sagt utan hittat någon mer intressant person att socialisera med - förmodligen en rätt snygg popkille. hade hon varit med pojkar av sexuellt intresse (det hade hon) så har dessa efter två och en halv minut inte alls gått till baren som de sagt utan förmodligen raggat upp någon billig brud på vägen. jag utvecklade teorin rätt mycket och hon tyckte det var skitkul. hon grät av skratt och hävdade ebstämt att jag var det roligaste som hänt hela veckan - hon hävdade också att jag hade helt rätt. in vino veritas, verkligen. det kom sen fram att hon bodde på hisingen, så jag tog hennes nummer och sprang ifatt shredder som hade valt att lämna för att mecka en pizza innan hemfärd. bra val.
när jag såg kön till pizzan, så nära men så långt bort, valde jag att tokspringa till burger king och istället lägga dryga 200 kronor på fettdrypande snabbmat som bland annat inkluderade en angus bacon&cheese meal med plusmeny, en påse chicken nuggets, en påse chili cheese och en galen blandning av såser (barbequesåsen drack jag upp. gott!) - dessutom hade jag fyllt fickorna med ketchuppåsar. jag slängde i mig allt på ungefär tre minuter och mådde lite småkasst. bussen var skitfull, och det var nog jag också så jag brontosaurusdäckade när jag fått sittplats (med shredder i knäet). eftersom jag var tämligen medvetslös har shredder fått fylla i vissa grejer, bland annat att busschauffören ringde polisen för att någon idiot längst bak tyckte det var stil och klass att röka på bussen. en idiot ur samma gäng som jag tydligen högljutt proklamerat skulle ha fett med stryk om de inte höll käften.
jag och shredder skiljdes åt runt femtiden utanför mina föräldrars hus och jag inbillade mig att jag minsann var jättepigg, så jag bunkrade upp med julmust och chips och slängde på OC säsong ett-boxen på projektorn. Jag kom ungefär till "Califo..." innan jag somnade. juldagen är fin, alltså.
På Youtube just nu:
BatAAr - MORDECENTRAL (live in Västerås)
Ninjaskills
GÖTEBORG
Göteborg är en söt plats, en fin plats. Jag har däremot spenderat hela veckan i Sälen.
Det började... sådär. Faktiskt redan kvällen innan avfärd.
Jag var på äventyr med sparvar inne i stan, och bestämde mig ganska snabbt för att inte köra dagen efter. Blev tyvärr övergiven ganska tidigt på kvällen, och fick därefter spendera tid med en tjej. Sådär stabilt.
Kvällen avslutades iaf ganska bra, trevliga aktiviteter hemma hos bruden. Hur som helst hände det grejer som gör att jag troligtvis aldrig kommer träffa henne igen, iaf inte frivilligt. Får se om det kommer en fullständigt utläggning om detta i framtiden. Jag blev iaf upplockad av min familj hemma hos henne runt tio nästa morgon. Nöjd.
Och så Sälen då. Jag har inte varit på skidresa utan sparvar på ett par år, och hoppas att jag inte kommer att vara det igen på längre tid än så. Sparvar är skitbra, sparvar är allt man behöver. Jag hade iaf inte med mig leg, och då min bror var det enda "partysällskapet" så kändes det helt enkelt ovärt att gå ut. Jag har därmed spenderat en vecka med skidåkning. Endast. Ganska kul, men.. lamt.
Kom hem tidigare idag, och snart börjar väl kalasandet. Det låter mycket bättre. Ska nog ta en extra julafton med rätt sällskap.
Hörde för övrigt en bra grej på Harry Potter nyss: "It's not our abilities that determine who we are, but our choices." Detta skulle en gång för alla flytta över mig i pundarkategorin. Tack för klargörandet, Rowling.
//danwar
sthlm
//dekadent
Trippelsparv önskar alla God Jul!
Från oss alla sparvar,
till er alla underbara människor och rullstolsbundna,
önskar vi en riktigt mysig Julafton!
Mannen med megafonen är Kuma
och i spotify rullar: The Nutcracker Suite Baz Kuts Breaks Mix
hockeykort
// dekadent
Head Like Orange - An Injection Of Sunshine
Ebbe Eriksson, mannen som satt en röst på ett av mina personliga favoritband Far Above - Mannen som lärt oss snurra på fingret som Rickard Cederfors, har teamat upp med hip hop-producenten Furious och kokat ihop projektet Head Like Orange som nu släppt sin trettonspåriga platta An Injection of Sunshine för gratis nedladdning via deras myspace http://myspace.com/headlikeorange
Som jag sagt innan, det går inte att inte tycka om musik som Ebbe sjunger till. Förutom Ebbe och Furious hörs också gästspel från Jocke Jensen (Chemical Vocation, Social Siberia) på låten Embers och Jonas Svendsen (Polar City, Far Above) på låten Twin Snakes, och jag tycker verkligen om hans bit i låten. Favoritspåren är Twin Snakes, Season of the Chemical Sunburn och avslutande Rain from the Sun. Jag hoppas att Head Like Orange inte slutar här utan kickar vidare och släpper fler låtar i samma kaliber.
(man kan klicka på bilden för att ladda ner plattan)
I iTunes just nu:
Head Like Orange - Silver Lung
Ninja out.
Pulkaåkning och äggkastning
När Filip lämnat mig hemma och sedan åkt hemmåt hade han fått samma behandlign en gång till. Cirka sex minuter efter attack nummer två får jag ett telefonsamtal från Filip som berättar att han och Bannah har inhandlat ägg (från frigående höns, såklart). Jag förstår givetvis vinken och möter upp med dem och planerar vår counter strike. När vi har sett ligisterna från håll, bakifrån märker vi att det har stannat två bilar med arga vuxna människor, vilka asglinen skriker könsord och andra obsceniteter åt, vilket vi såklart inte finner acceptabelt. De har sett oss och pratar sinsemellan om att undersöka vilka det är som står där och lurar. De väljer att skicka fram en ledare som sedan är följd av en mindre armé småligister. Det är då vi tar vår chans och går till full attack. Tio stycken välplacerade äggprojektiler flyger mot dem i Matrix-slow motion och de skriker i smärta och förvåning och flyr sedan fältet. Vi beger oss mot Filips föräldrars hus för lite matlagning.
En dryg kvart senare ringer det på dörren som Filips mor öppnar. Det är en pluton arga barn som håller upp ett ägg. Ett ägg klarade sig. De frågar om hushåller använder sådanna ägg, sedan frågar de om det finns några barn i femtonårsåldern som bombaderat dem med ägg.
... femtonårsåldern? Missade de min stiliga mustasch eller? Filips mor försäkrar dock barnen att det bara bor snälla barn i huset och att alla är över tjugo år.
SEGER!
På Youtube just nu:
Vidas - El Noy De La Mare
http://www.youtube.com/watch?v=0ajb-2K4Lnk
Mysteriet med lärare och Videoapparater.
1: Koppla in el-sladden i väggen
2: Sätta på tv och video
3: Byta kanal på tv
4: Sätta i filmen trycka på play
När läraren försökt i ungefär 3 minuter med detta och misslyckats så vädjade hon till oss “tekniska” killar, som naturligtvis löste det på några sekunder.
Hur är detta möjligt att lärarna kunde vara så dåliga på denna simpla teknik?
iTunes kastar ur sig:
Mr. Brightside - The Killers
/Malenurse
superhjälte?
superhjälte? eller dekadent som har svårigheter med bordsskick?
//dekadent
Dagens Outfit
Denna iskalla, mysiga och helt värdelösa fredag har jag tagit befäl över min kropp och efter flera timmars hänsynslös garderobsplundring i sann tempelriddar-anda kommit fram till dagens outfit
I spotify just nu : Anton Kristiansson - Lilla London
Nillon out
Inlägget under mitt var f.ö mycket bra DekaJens :)
Rester
Jag ska precis sätta mig ner och avnjuta lite rester. Det är hemmagjord tacopizza från för ett par dagar sen. Bra grejer.
Andra rester finns det lite varstans, t.ex. hittade jag några på min telefon.
Det är rester från en annan tid, men inte alltför länge sen. En annan plats, men inte allför långt härifrån. Det är en saga om civilist Nillon.
Det var egentligen en helt vanlig dag, i alla fall till en början. Vi gick ut som vanligt, velade som vanligt om vart vi skulle gå. Vi drack lite, som vanligt, och sedan gjorde vi det vanliga och drack lite mer.
Vi bestämde oss för att gå mot Vasa, och då vi var på Hagabion betydde detta att vi skulle gå igenom Haga. Så där traskade vi. Vi pratar lite, har lite trevligt, när Nillon plötsligt utbrister:
"Om vi går in där så tar jag en COSMOPOLITAN!"
Ingen sa något, de övriga i sällskapet bara vände och gick in. Nillon gick fram till bartendern med ett vinnande leende:
"En cosmo, tack"
Åh, spännande :)
Mums, vad gott!
Nillon var riktigt nöjd med sin Cosmo, vi andra var troligtvis än mer nöjda. Bara en random kväll i våra liv.
För er som missade det vill jag också nämna att Mr Pink, efter att ha fått utstå extrautgifter under hemresan från Paris och därmed hade tomt konto, fick en schööön "extraavgift" på spårvagnen igår. Vi kommer med anledning av detta att starta en fond, som naturligtvis kommer att förbli tom. Grattis!
Vi har dock erbjudit oss att bjuda honom på mat och dryck på nyår, men detta förutsätter att kalaset är hos honom. Man måste passa på att yrka utpressning för festlokal när man kan.
Nu är pizzan micrad, mums!
//danwar
Sparvar... ASSEMBLE!!
Ja, jag är nöjd. Idag spenderade jag lite tid i skolan, därefter allt för lång tid hemma hos Skruf. Frun där ville tydligen laga löjligt mycket kola. Iaf är jag nöjd nu.
Vi gick till Queen. Och det var inte bara traditionsenliga sparvar där, det var även Boork och Edvin, fina grejer. Vi hade mycket trevligt, det var en bra kväll. Jag och Mr Pink smed planer om framtiden som kanske kan lösas och världen är bra.
På fredag har jag tenta, imorgon verkar det blir Park Lane för min del. Du är där, eller?
Världen är bra fin med sparvar.
//danwar
I Spotify just nu:
Phoenix - Fences (25Hrs A Day Remix)
Skyddsjakt av västtrafikkontrollanter
Experiment: Skägg VS Systembolaget Del 2
Systembolaget i del 2 var samma som i första försöket, allt för göra en så "vetenskaplig" undersökning som möjligt.
Eftersom att det inte var så länge sedan jag var där + att min minne är bra så hittade jag ännu snabbre till vin hyllan denna gången. Jag tog samma flaska vin som sist bara för saken skull, flumade runt och letade lite efter min systembloaget polare för dagen, vi kan kalla henne Pnjups. Pnjups skulle handla massa öl och cider och glögg.
Vi gick med korgarna fyllda (Pnjups korg) mot kassan. Valet stod här mellan den gamla erfarna kassörskan eller den lite yngre. Valet blev den lite äldre. Jag ställer upp flaskan på bandet och en påse att bära i. Tar fram 100:-lappen tittar kassörskan i ögonen helt förberedd på att få visa leg, men då händer det konstiga!!!! Jag slipper visa leg.
Systembolaget:1 vs Malenurse med/utan skägg:1
(1-0 i halvtid)
Kort och gott jag blev enorm förvånad roligt var desutom att Pnjups som handlade efter mig som dessutom är äldre än mig fick visa leg^^
/Malenurse
Jag känner mig smutsig
Så. Idag är det måndag. Eller igår, om man ska vara petig.
Huvudsaken är iaf att det finns en sak man behöver göra på måndagar; dricka öl. Och där kommer vi till varför jag känner mig smutsig.
Jag drack öl med några killar från Chalmers. Jag tror inte att ni förstår allvaret i detta. Det var alltså inte en endaste annan sparv närvarande. Jag drack öl utan sparvar. Inte okej.
Jag vet dock inte riktigt vad man annars ska göra. De andra sparvarna har mysko grejer för sig, flyr till Umeå och andra pajasplatser, vet inte vad som flugit i dem.
Jag gjorde iaf en intressant observation: om man går snabbt och med benen ganska tätt ihop och har manchesterbyxor på sig så låter det kul. Det låter jättebra. Mellan Hagakyrkan och Järntorget höll jag nästan på att börja dansa till ljudet, det lät som musik. Manchester. Täta ben. Bra.
En annan bra grej som man kan göra på en lagom gemytlig måndags-fylla: bit av den delen av tungan som i stort sett dött efter förra helgen eskapader. Detta var ett beslut som fattades hastigt, så här i efterhand kan det tyckas att det nästan var för hastigt. Resultatet blev iaf en tunga som känns som min tunga gjorde innan förra helgen, men den blöder betydligt mer. Detta kan tyckas negativt, men såhär på en måndagsfylla lägger man inte alltför mycket vikt vid saker och ting, det har säkert ordnat sig tills imorgon.
Jag fick för övrigt beröm för min stora blåsa ikväll.
//danwar
Årets kommentar och årets rubrik på GP.se
Ett SMS från Madman
"Dagens: Människor har
Freudianska felsägningar och dess näst intill fatala effekter.
Jag är en elak översittare
Jag ser ondskefull ut. Jag får ibland höra det ibland. Människor jag nyligen träffat konstaterar häpet för mig att jag minsann inte alls var lika dryg som jag såg ut. Folk på stan viker förfärat ned blicken när jag möter deras, eller kontrar – om de är mer krigiskt lagda – med en riktig ”muckar’u?”-uppsyn.
Till och med min egen mor kan apropå ingenting utbrista: ”Men är du arg på mig?”
Alldeles spak blir jag varje gång.
Medveten om det här brukar jag höja ögonbrynen (på det där snälla sättet; tänk McDonald’s) och flina som ett litet psykfall när jag möter folk som ännu inte känner mig. Le Imbecill vill jag kalla posen.
Funkar nog helt okej, men det är alldeles för krävande för att jag ska orka bränna av den mot precis alla, och den är därför reserverad för pensionärer och ytligt bekanta tjejer. Kanske en smula paradoxalt i det senare fallet, med tanke på att le Imbecill faktiskt är mindre tilltalande än ”ondskefull” för det motsatta könet.
Oavsett vilket fick jag nyligen höra något som tvingar mig att revidera min taktik:
Det finns ett flickebarn i min nya klass (på 250 pers), vi kan kalla henne Stockholm, som jag på intet sätt kommunicerat med. Jag tror aldrig att vi har fått ögonkontakt och jag visste egentligen inte att Stockholm existerade innan jag hörde det här.
Den här tjejen har i alla fall på ett eller annat sätt kommit i vägen för min ofrivilliga vrede. Det som skiljde Stockholm från andra var att hon inte nöjde sig med att för konstatera ”Oj, han såg ju lite arg ut. Hans hund har kanske dött. Eller så blir han slagen hemma.”, utan den här tösen går så långt att hon tar upp ämnet med lakimies eftersom hon sett att jag brukar umgås med honom.
Vad säger hon till honom då? Att jag ser arg ut? Farlig? Frågar hon varför? Nej, hon kallar mig elak översittare rakt av.
Elak. Översittare. Ser jag ut som en sådan? Utstrålar jag översitteri så till den milda grad att totala främlingar måste ta upp det med min vänner? Det vill jag ju inte göra, för jag är verkligen inte elak. Faktum är att man får leta efter en blödigare man än jag. Jag får för bövelen dåligt samvete efter att ha dissat dekadent när det var han som började (och jag ändrade precis ”helvete” till ”bövelen” eftersom jag inte gillar att svära).
Jag ska därför träna på att se snäll ut:
Där är utgångspunkten. Ser väl ut som en rätt trevlig trevlig kille? Jaja, har redan konstaterat att andra inte håller med.
Lakimies förslog att jag skulle le lite mer. Man ser nämligen alltid trevlig ut när man ler:
Ja, sedär, vilken skillnad. Det där är en kille jag utan bekymmer skulle lämna ensam med en hundvalp. NOT.
Ser ju helt livsfarlig ut.
Nä, jag tänker bygga upp min mjölksyratolerans köra vidare på på en permanent le Imbecill:
Och Stockholm, till dig har jag utvecklat en alldeles ny pose:
Förlåt.
/Opooa
