trippelsparv - plundra i dagsljus, göm er på natten!

Jag menar inte det där albumet, av de dära Death Cab for Cutie, jag menar helt vanliga planer.

Eller i sparvars fall: ovanliga planer. Sparvar har en alldeles utmärkt förmåga att inte planera. Vi kan helt enkelt ta de flesta kvällar som de kommer och göra dem totalt awesome ändå, eller iaf ordna lite fylla och dekadens. Men nu närmar sig en kväll som de flesta tycker är något alldeles speciellt, och därmed vill även vi vara med och kalasa. Kvällen i fråga inträffar den 31:e december, i folkmun kallat nyårsafton.

Vi hade faktiskt planer denna gången. Vi skulle äta middag och dansa på båten. Alldeles utmärkt. Boork styrde.

Nu är planerna grusade. Det gick rykten om att det var cateringfirmans fel, men då Boork styrde vill jag ändå styra en stor del av skulden åt hans håll.

Vi har därmed ingenting att göra. Förslag har kommit om middag än här och än där, men inget verkligen attraherande har nått våra öron. Vi har kollat på diverse ställen i stan, men inte heller där verkar man få ut särskilt mycket krydda, den där extra Crème de lá Crème á lá Edgar, som vi vill ha.

Så. Någon som bjussar på fest?

//danwar

I Spotify just nu:
Dizzee Rascal & Armand van Helden - Bonkers (Radio Edit - Instrumental)

Göteborg är en söt plats, en fin plats. Jag har däremot spenderat hela veckan i Sälen.

Det började... sådär. Faktiskt redan kvällen innan avfärd.

Jag var på äventyr med sparvar inne i stan, och bestämde mig ganska snabbt för att inte köra dagen efter. Blev tyvärr övergiven ganska tidigt på kvällen, och fick därefter spendera tid med en tjej. Sådär stabilt.

Kvällen avslutades iaf ganska bra, trevliga aktiviteter hemma hos bruden. Hur som helst hände det grejer som gör att jag troligtvis aldrig kommer träffa henne igen, iaf inte frivilligt. Får se om det kommer en fullständigt utläggning om detta i framtiden. Jag blev iaf upplockad av min familj hemma hos henne runt tio nästa morgon. Nöjd.

Och så Sälen då. Jag har inte varit på skidresa utan sparvar på ett par år, och hoppas att jag inte kommer att vara det igen på längre tid än så. Sparvar är skitbra, sparvar är allt man behöver. Jag hade iaf inte med mig leg, och då min bror var det enda "partysällskapet" så kändes det helt enkelt ovärt att gå ut. Jag har därmed spenderat en vecka med skidåkning. Endast. Ganska kul, men.. lamt.

Kom hem tidigare idag, och snart börjar väl kalasandet. Det låter mycket bättre. Ska nog ta en extra julafton med rätt sällskap.

Hörde för övrigt en bra grej på Harry Potter nyss: "It's not our abilities that determine who we are, but our choices." Detta skulle en gång för alla flytta över mig i pundarkategorin. Tack för klargörandet, Rowling.

//danwar

Från oss alla sparvar,
till er alla underbara människor och rullstolsbundna,
önskar vi en riktigt mysig Julafton!





Mannen med megafonen är Kuma
och i spotify rullar: The Nutcracker Suite Baz Kuts Breaks Mix

superhjälte? eller dekadent som har svårigheter med bordsskick?


//dekadent

Denna iskalla, mysiga och helt värdelösa fredag har jag tagit befäl över min kropp och efter flera timmars hänsynslös garderobsplundring i sann tempelriddar-anda kommit fram till dagens outfit




I spotify just nu : Anton Kristiansson - Lilla London
Nillon out


Inlägget under mitt var f.ö mycket bra DekaJens :)

Jag ska precis sätta mig ner och avnjuta lite rester. Det är hemmagjord tacopizza från för ett par dagar sen. Bra grejer.

Andra rester finns det lite varstans, t.ex. hittade jag några på min telefon.

Det är rester från en annan tid, men inte alltför länge sen. En annan plats, men inte allför långt härifrån. Det är en saga om civilist Nillon.

Det var egentligen en helt vanlig dag, i alla fall till en början. Vi gick ut som vanligt, velade som vanligt om vart vi skulle gå. Vi drack lite, som vanligt, och sedan gjorde vi det vanliga och drack lite mer.

Vi bestämde oss för att gå mot Vasa, och då vi var på Hagabion betydde detta att vi skulle gå igenom Haga. Så där traskade vi. Vi pratar lite, har lite trevligt, när Nillon plötsligt utbrister:

"Om vi går in där så tar jag en COSMOPOLITAN!"

Ingen sa något, de övriga i sällskapet bara vände och gick in. Nillon gick fram till bartendern med ett vinnande leende:

"En cosmo, tack"

Åh, spännande :)

Mums, vad gott!

Nillon var riktigt nöjd med sin Cosmo, vi andra var troligtvis än mer nöjda. Bara en random kväll i våra liv.

För er som missade det vill jag också nämna att Mr Pink, efter att ha fått utstå extrautgifter under hemresan från Paris och därmed hade tomt konto, fick en schööön "extraavgift" på spårvagnen igår. Vi kommer med anledning av detta att starta en fond, som naturligtvis kommer att förbli tom. Grattis!

Vi har dock erbjudit oss att bjuda honom på mat och dryck på nyår, men detta förutsätter att kalaset är hos honom. Man måste passa på att yrka utpressning för festlokal när man kan.

Nu är pizzan micrad, mums!

//danwar

Ja, jag är nöjd. Idag spenderade jag lite tid i skolan, därefter allt för lång tid hemma hos Skruf. Frun där ville tydligen laga löjligt mycket kola. Iaf är jag nöjd nu.

Vi gick till Queen. Och det var inte bara traditionsenliga sparvar där, det var även Boork och Edvin, fina grejer. Vi hade mycket trevligt, det var en bra kväll. Jag och Mr Pink smed planer om framtiden som kanske kan lösas och världen är bra.

På fredag har jag tenta, imorgon verkar det blir Park Lane för min del. Du är där, eller?

Världen är bra fin med sparvar.

//danwar

I Spotify just nu:

Phoenix - Fences (25Hrs A Day Remix)

Så. Idag är det måndag. Eller igår, om man ska vara petig.

Huvudsaken är iaf att det finns en sak man behöver göra på måndagar; dricka öl. Och där kommer vi till varför jag känner mig smutsig.

Jag drack öl med några killar från Chalmers. Jag tror inte att ni förstår allvaret i detta. Det var alltså inte en endaste annan sparv närvarande. Jag drack öl utan sparvar. Inte okej.

Jag vet dock inte riktigt vad man annars ska göra. De andra sparvarna har mysko grejer för sig, flyr till Umeå och andra pajasplatser, vet inte vad som flugit i dem.

Jag gjorde iaf en intressant observation: om man går snabbt och med benen ganska tätt ihop och har manchesterbyxor på sig så låter det kul. Det låter jättebra. Mellan Hagakyrkan och Järntorget höll jag nästan på att börja dansa till ljudet, det lät som musik. Manchester. Täta ben. Bra.

En annan bra grej som man kan göra på en lagom gemytlig måndags-fylla: bit av den delen av tungan som i stort sett dött efter förra helgen eskapader. Detta var ett beslut som fattades hastigt, så här i efterhand kan det tyckas att det nästan var för hastigt. Resultatet blev iaf en tunga som känns som min tunga gjorde innan förra helgen, men den blöder betydligt mer. Detta kan tyckas negativt, men såhär på en måndagsfylla lägger man inte alltför mycket vikt vid saker och ting, det har säkert ordnat sig tills imorgon.

Jag fick för övrigt beröm för min stora blåsa ikväll.

//danwar

Jag ser ondskefull ut. Jag får ibland höra det ibland. Människor jag nyligen träffat konstaterar häpet för mig att jag minsann inte alls var lika dryg som jag såg ut. Folk på stan viker förfärat ned blicken när jag möter deras, eller kontrar – om de är mer krigiskt lagda – med en riktig ”muckar’u?”-uppsyn.

Till och med min egen mor kan apropå ingenting utbrista: ”Men är du arg på mig?”

Alldeles spak blir jag varje gång.

Medveten om det här brukar jag höja ögonbrynen (på det där snälla sättet; tänk McDonald’s) och flina som ett litet psykfall när jag möter folk som ännu inte känner mig.  Le Imbecill vill jag kalla posen.

Funkar nog helt okej, men det är alldeles för krävande för att jag ska orka bränna av den mot precis alla, och den är därför reserverad för pensionärer och ytligt bekanta tjejer. Kanske en smula paradoxalt i det senare fallet, med tanke på att le Imbecill faktiskt är mindre tilltalande än ”ondskefull” för det motsatta könet.

Oavsett vilket fick jag nyligen höra något som tvingar mig att revidera min taktik:

Det finns ett flickebarn i min nya klass (på 250 pers), vi kan kalla henne Stockholm, som jag på intet sätt kommunicerat med. Jag tror aldrig att vi har fått ögonkontakt och jag visste egentligen inte att Stockholm existerade innan jag hörde det här.

Den här tjejen har i alla fall på ett eller annat sätt kommit i vägen för min ofrivilliga vrede. Det som skiljde Stockholm från andra var att hon inte nöjde sig med att för konstatera ”Oj, han såg ju lite arg ut. Hans hund har kanske dött. Eller så blir han slagen hemma.”, utan den här tösen går så långt att hon tar upp ämnet med lakimies eftersom hon sett att jag brukar umgås med honom.

 Vad säger hon till honom då? Att jag ser arg ut? Farlig? Frågar hon varför? Nej, hon kallar mig elak översittare rakt av.

Elak. Översittare. Ser jag ut som en sådan? Utstrålar jag översitteri så till den milda grad att totala främlingar måste ta upp det med min vänner? Det vill jag ju inte göra, för jag är verkligen inte elak. Faktum är att man får leta efter en blödigare man än jag. Jag får för bövelen dåligt samvete efter att ha dissat dekadent när det var han som började (och jag ändrade precis ”helvete” till ”bövelen” eftersom jag inte gillar att svära).

 
Jag ska därför träna på att se snäll ut:

Där är utgångspunkten. Ser väl ut som en rätt trevlig trevlig kille? Jaja, har redan konstaterat att andra inte håller med.
Lakimies förslog att jag skulle le lite mer. Man ser nämligen alltid trevlig ut när man ler:



Ja, sedär, vilken skillnad. Det där är en kille jag utan bekymmer skulle lämna ensam med en hundvalp. NOT.
Ser ju helt livsfarlig ut. 

Nä, jag tänker bygga upp min mjölksyratolerans köra vidare på på en permanent le Imbecill:




Och Stockholm, till dig har jag utvecklat en alldeles ny pose:

Förlåt.

/Opooa

Ett par övervintrande småfåglar samtalar sinsemellan med kvitter och sång på gräsmattan. De försöker hitta den lilla föda som finns kvar, men de verkar nästan njuta av dagen. Solen lyser svagt och kyligt genom den nästan krispiga luften. Det är ett par grader varmt, och det ser ut att bli en fin decemberdag. Klockan är elva.

Telefonen börjar ringa inne på danwars rum, han slår upp ögonen. Han tittar ner på golvet och får se detta:

Ni kanske inte kan se vad det är, men danwar känner igen det från kvällen innan. Det är servetter. Inte vilka servetter som helst heller, den välbekanta loggan med svarta, en aning snirkliga bokstäver, är bekant: Sticky Fingers

Men något på den knyckliga bunten med servetter är inte bekant, i alla fall inte till en början. Det är liksom rödbruna fläckar på den annars vita ytan. Sen förstår pojken vad det är. Blod.

En endaste tanke hinner gå igenom danwars huvud: "Måste ha varit en bra kväll igår, heh."

Sen förstår han, minnen från gårdagen smyger sig på. Eller inte smyger sig på direkt, det var klantigt uttryckt. De snarare tränger sig in i hans sinne, spränger fram som igenom en tjock port med en murbräcka.

Smärtan i munnen gör bilderna klarare, den liksom ger färg och betydelse till ett landskap som annars verkar nästan främmande.

danwar släpar sig upp. God morgon.

Efter att livet stått och matat ett par månader (känns det som) i tomgång så börjar det hända grejer igen. Tror faktiskt jag drar en lista!

• Menig Nillon har muckat och nu blivit civilist Nillon. Kan tänka mig att det är något man är glad över, om man nu faktiskt har haft oturen att ha gjort lumpen. Han har ett tag varit inne i en rejäl svacka med snefyllor på ett par öl och andra stolligheter, dags att repa sig nu! Och vägen tillbaka börjar redan ikväll. Det skulle vara riktigt fett att ha Rocky-themen på när han dricker öl...
• Riktigt mycket skola. Och alltså riktigt mycket skola. Har faktiskt gjort lite grejer denna läsperioden, t.ex. resulterade detta i att jag var i skolan 8.00-17.57 igår. Jobbigt. MEN! Ingen pina utan... vin-a? Någonting sånt iaf. Nästa fredag ska min grupp ha fest för att fira att arbetet är klart, och det ska bli en riktig pangfest. Minus: det är egentligen bara folk som har varit med och skrivit som ska vara med. Plus: dekadent har faktiskt skrivit en halv sida eller något (som självklart ströks) och är därmed berättigad att delta. Också mycket möjligt att denna regel, precis som många andra regler som provocerat mitt levnadssätt, kommer att brytas. Festen blir iaf hemma hos Boork, alla vet att det spårar bäst där.
• I onsdags skulle jag och Boork göra skolgrejer. "Men what?", tänker ni, "den förra punkten handlade ju om skola, man får ju inte ha två punkter om skola?" Nej, det får man såklart inte. För denna punkten handlar de facto om Jehovas Vittnen. Två trevliga kvinnor avbröt mig och T-Rex i studerandet och jag hade istället en trevlig diskussion med dem. Jag berättade saker som att jag gärna lyssnar på vad de har att säga (intressant, och troligtvis roligt), men att jag faktiskt tror på vetenskap. Detta tyckte de var bra, sa att jag var en trevlig ung man och vi kom överens om att de ska komma förbi och dumpa av lite broschyrer. Mitt under samtalet satte Boork på någonting som lät som satanistiska verser inne i huset också, det var kul.

Tror faktiskt att det är det som händer, hittills då. Men jag misstänker att om man ritade upp aktiviteterna i en graf så skulle det bli någon slags exponentialkurva, vilket betyder att det kommer spåra rejält någon gång innan jul. Det finns säkra tecken som pekar mot detta, och jag är rätt pepp alltså..

Danwar out.

Idag är det fredag. Jag gick upp klockan 9.15. I torsdags. För en timme sedan sov jag en halvtimme ungefär. Nu är klockan snart 20.30 på fredag kväll. Det krävs inte så mycket sömn för en människa skall fungera alltså. Idag hade jag seminarium, det var awesome - vi gjorde inte bort oss. Sånt är alltid populärt. För att fira att det gick bra utan fiasko hoppade jag och Shredder på våra cyklar mot Ersboda (Haschboda). Vi tog en tripp förbi myrorna utan någon vidare tur. Sen stack vi till jula och köpte nya köksknivar, väldigt mycket bättre än de vi hade innan. Vi bestämde oss också för att mysa till det ordentligt och köpte en bras-dvd. Win. Efter en snabbtripp till donken besökte vi vårt underbara systembolag.



(såhär glad blev jag när jag upptäckte att det såldes sprit)


Vi gick runt och plocka upp lite olika flaskor med godsaker. För en gångs skull föll vi inte ner i ölets eller vinets våta sköte utan gick direkt på starkspriten. Mest på grund av logistiska skäl. Nu har vi betat av en Star Trek-film och lite köttfärsås tillsammans med de här godingarna:


(whiskey, vodka och apple sourz)

Nu sitter vi och vältrar oss i buzz.bazooka och skall snart dra till NH och dansa de glada danserna ett tag. Det kommer bli glatt.

På Youtube just nu:
Brian Malow - A virus walks in a bar


Ninja out

Corona funkar tydligen jävligt bra en decembertisdag när pengarna är slut.



Det ser ut som Shredder spydde ut hjärnan med vinet. Skills!
Nu blir det vårrullar.

I Spotify just nu:
Håkan Hellström - Mitt Gullbergs kaj paradis

Ninja

Igår var det World AIDS Day. Det firade vi med rikligt med vin. Som sig bör. Sedan gick vi på en såndär förfest - ni vet när alla sitter i soffan typ. Anywho, efter att taxichauffören som såg ut som Hjalle&Heavy (ja båda) sa att vi inte fick åka i bagageluckan så bestämde sig Jag, Shredder och The Oz att gå. Det var skitkul, vi spelade fotboll med något som såg ut som ett gammal dammsugarmunstycke från 1960-talet hela vägen till universitetsområdet. Då tyckte Shredder att det var dags att vurpa lite, så han tar ordentligt med sats, hoppar och slajdar på en fin blank isfläck. Det säger pang och Shredder tappade en halv arm, typ.

Eftersom vi kom till Corona (förlåt) kvart över ett och allt i den här gudsförgätna hålan dom kallar stad stänger klockan två var det såklart givet att stressa på lite så The Oz tar första bästa Öl och ger till Shredder. Den här ölen tillhörde dock en mustaschprydd liten herre i fula kläder som kallade Shredder för luffare - Han ville dock inte slåss, pepp! Sen kom någon på den jävligt briljanta idén att sprit är kul. Då kom fisken, som jag förövrigt tycker är en god shot. Det skulle såklart Shredder förstöra och beställa in det värsta rävpisset i världshistorien. Det smakar snor och gamla yllesockar som legat i potatiskällaren för länge. Fernet branca. Vi var skitmanliga och skrek "SNOPPEN, BALLEN - RAMBERGSVALLEN - FITTA? KUK! FITTA? KUK!" en gammal snapsvisa från forna jugoslavien som jag snappade upp på en av mina meditationsresor back in the days. Sen var vi skitmanliga och gjorde riktigt karliga grimascher och spottade på golvet och ett par tomma shotglas. Efter detta hade jag en drink-off med The Oz. Hon vann. Två gånger. Men det var okay för sen dansade jag och Shredder som två epileptiska strippor. Och som vanligt var vi awesome.

Något jag har utelämnat är en bild från denna kväll. Jag försöker just nu hitta på någon skön eufemism för det, men det går tyvärr inte. Det var den stiligaste spya i mannaminne helt enkelt. Den låg i handfatet på Corona. Kommer givetvis posta den när jag får tag på den.

Just nu sitter jag utanför mitt klassrum, sal S311. Jag kom lite sent, eftersom bussjäveln brände förbi mig när jag väntade på hållplatsen i morse. Nu tröstar jag mig med  en kexchoklad och en pepsi och om fem minuter börjar jag.

I mp3-spelare just nu:
Saddle the horse - The scarlet sentinel

ninja out

jaha. tisdag. dags att fylla strupen med vin och sinnet med glädje. det är ju ändå tisdag. dekadensen flödar. det är tydligen corona som gäller ikväll. jag är inte direkt fond of det stället. mest douchebags à trädgår'n en onsdags på sommarklubben, men men, vem är jag att klaga som sitter i mjukisshorts med ett glas rosé och lyssnar på Drop Dead, Gorgeous? jo, JAG ÄR GUD ERA JÄVLA VÅP. Så fuck you nu skall jag snart dra på gamefacet och lösa det här

I Spotify just nu:
Drop dead, gorgeous - Daniel, where's the boat?

ninja

I onsdags var vi på systembolaget. Tre sparvar gick in med två resväskor. Det är så man införskaffar alkohol. Take what you can, give nothing back. Idag är det tisdag, nästan precis en vecka senare och jag får ett telefonsamtal från Shredder som är på systembolaget för att fylla på reserverna. Vi skall ha lite vin. Det är ju ändå tisdag. Från två resväskor får jag frågan "Är hundra spänn för dyrt? Vi skall ju betala hyran."

Det är skillnaden en vecka gör när man är student.

I Spotify just nu:
HOFFMAESTRO - Highway man
I iTunes just nu:
Bemo - Violins

Bristol stool scale:
Type 2, stenhårt.

Ninja