trippelsparv - plundra i dagsljus, göm er på natten!

I måndags tränade jag karate. Stilen jag tränar heter Kyokushinkai. I Kyokushin får man inte göra slagtekniker mot ansiktet. Under en omgång med lätt sparring slog en tjej mig i ansiktet. Jag blev skitförvånad.

I Spotify just nu:
Dir en grey - Kodou

Ninja

Idag kom jag över lite stålar, vilket såklart bidrog till att jag köpte lite grejer. Jag tog bussen ner till stan på jakt efter ett par svarta cheap monday. Tyvärr är det ju så att de två ställen jag faktiskt hittar till i Umeå är Systembolaget och optikern. Man kan inte köpa byxor på något av de ställena. Istället trillade jag in en tur på H&M på jakt efter en halsduk, men kom därifrån med en tröja och två dubbelpack med strumpor. Det blåste kallt och jag ville ha en halsduk, så jag köpte en palestinasjal istället - Fick den för halva priset eftersom den hade hängt ute i den västerbottniska tundran = win. På Bokia hade de inte heller några byxor så jag bestämde mig för att leta rätt på A Million Little Pieces av James Frey och gick därifrån med Baudelaires kalasdiktsamling Les Fleurs du Mal. Sen gick jag lite vilse och hamnade typ i ett bostadsområde i Haga (känt från bl.a. HAGAMANNEN) så jag blev lite hungrig och tänkte kolla om de hade stuprör från cheap monday på ICA. Det hade dem inte, men de hade rågkaka och rostbiff så det fick duga. När jag kom hem lagade jag och Shredder en asgrym soppa och blev skitmätta. Men jag hade fortfarande inte fått tag på några svarta cheap monday. Drygt.

I Spotify just nu:
Richard Cheese - Last Resort

Ninja

Ehm, är vi körda nu eller inte?





// Skruf of master intel

I Spotify : Dance Gavin Dance - NASA

För ett tag sedan köpte jag och Madman varsin flaska whiskey.
Jag har kommit fram till att det finns två sätt att dricka whiskey.
1. Ninjametoden:
Kom hem från systemet med din whiskey, ta på dig rosa kläder, toppa med lite rosa ögonskugga och dra iväg på schlagerfest. Där sveper du whiskeyn och kommer inte ihåg ett dugg när du vaknar i Madmans säng dagen efter.
Fördelar: Du blir snabbt full och känner dig oövervinnerlig.
Nackdelar: Du försöker döda en buss, krypa in genom ett öppet bilfönster, blir attackerad av en tegelvägg, kommer hem med tre kebabrullar och vaknar i någon annans säng. Dessutom kommer du en timme försent till det mötet du skulle till dagen efter.

 
Peter Doherty; Musiker och Englands nationalfyllo - En typisk användare av Ninjametoden

2. Madmanmetoden:
Kom hem från systemet med din whiskey, ställ den på hyllan. Laga en god middag, studera lite. Tag en liten slurk och ge dig sedan ut på en promenad på stan. Där får du leta reda på en relativt bortsupen Ninja i 45minuter och rädda honom ur diverse faror.
Fördelar: Flaskan räcker riktigt länge.
Nackdelar: Du blir inte full nog för att orka med att leta reda på idiotfulla ninjor på vift.

 
J.R.R. Tolkien; Språkprofessor, Englands nationalskald - En typisk användare av Madmanmetoden


I Spotify just nu:
Green Day - Holiday (Live)

Ninja avslutar inlägget med en whiskey enligt Madmanmetoden.

superhjälte eller dekadent med ost i ansiktet?




// dekadent - en mystikens man

Okej. I det här lägenhetshuset gör man tydligen som man vill. Inatt fick jag inte en blund för att någon stod och bankade i lägenheten under oss och det är inte ovanligt med att folk borrar mitt i natten. Just nu är det någon idiot som bränner av ett jävla trummsolo och har stått och misshandlat sina stackars pukor och cymbaler i flera timmar. Dessutom är det ett gäng med odrägliga flickor som springer utanför  vår dör och skriker. Värst av allt var nog i söndags; Vi hade precis kommit hem från en äventyrlig dag och skulle tvaga våra kläder. När vi tog hissen upp från tvättstugan ser vi, och framför allt luktar, att någon jävla pantskalle ställt sig och pissat i hissen. Det är fan inte okej. Efter detta satt det helt plötsligt en ARG lapp i hissen. Så ARG att det nästan ser ut som en särskrivning på ett ställe, vilket såklart inte är fallet. De som skrivit lappen måste varit väldigt arga...

I Spotify just nu:
Hopesfall - Rx Contender the Pretender

Ninja

Efter mitt förra inlägg freebasade jag av Boorks hallonsylt, sen drog jag ner på stan. Fixade lite skit, fixade lite andra grejer. Åkte hem.

Idag var det en mycket speciell busschaufför som körde mig hem. Han såg nämligen ut som en aning butter John  Cleese. Busschaufförer ser nästan alltid buttra ut.

Dagens chaffis.

Lite senare satte han även på sig glasögon.

Dagens chaffis... lite senare.

Märkte även att några av passagerarna på bussen led av den mycket vanliga åkomman "fredagströtthet". De hade nämligtvis däckat på bussen. T.ex. killen som satt bredvid mig. Funderade på att ta kort på honom, men jag tyckte lite synd om honom. NOT

Det var 3 st på min buss som led av fredagssjuka.

När jag sedan var på väg hem från bussen (lååång promenix) så fick jag se en glasruta som låg på en liten gräsplätt bredvid vägen. Rutan såg ut att vara av ett format nära 35 cm x 35 cm (vilket skulle betytt att den var 1225 kvadratcentimeter!!). Då jag tyckte att rutan var av en mycket behaglig storlek och av excellent utförande (dassig) så ville jag självklart ta den med mig. Jag önskade då att jag haft en grytvante, då en grytvante säkert skulle gett mig ett adekvat skydd från rutans vassa kanter.

Ett av höstens måsten. VILL HA!

Nu mår jag iaf bra, typ.

//danwar

I Spotify just nu:
The Killers - Spaceman

Raghghahgahgh.
Städningens fyra steg.

Steg I:     Osynligt smuts och stökighet.
Steg II:   Städa.
Steg III:  Bristen på städning.
Steg IV:   Upphämtningen av ogjord städning.

Steg IV är det klart värsta.
Rensade ut mitt skåp på jobbet i helgen och hittade en smärre summa guld.
Dock var de tomma och egentligen totalt värdelösa. Den bittra sanningen jag redan
kände till gav endast upphov till tio sekunders dagisbarnskreativitet. Ett torn.


I städningens anda håller jag i skrivande stund även på att flytta hela mitt liv
från tryggheten i överklassamhället ute vid havet in till centralaste central.
Det ser ut precis som dagen efter de döva.
Jag är just nu i steg IV av rensandet. Sucky. Men jag gillar den nya placeringen av möbler.

 

Det är bara böcker i kassarna och det är inte ens alla. Stabilt som fan som
Danwar säger.


signerat Skruf

I Spotify just nu: Hans-Göran Aros digitalt jävla rosa helikopterband

Eftersom det är lågkonjunktur och vissa lever som fattiga studenter på ett golv i Umeå kan det vara lite kul med ett recept som vilken fåntratt som helst kan svänga ihop. Det är dessutom skitbilligt. Ninjarotfrukt- och kycklingsoppa;

Ingredienser:
Två morötter
En palsternacka
Ett gäng potatisar
1/3 - ½ rotselleri
En halv purjolök
1 liter kycklingbuljong
3 Kycklingfiléer
Olivolja

Börja med att skala och skölj rotfrukterna. Skiva rotfrukterna. Skär purjon i centimeterbreda bitar.
Mecka kycklingbuljong, dvs lös upp två buljongtärningar i en liter vatten. Fräs allt som kommer från växtriket i en skvätt olivolja, utan att något får färg. Skär upp kycklingfiléerna i små bitar som du sedan steker i typ 20 sekunder, så de inte ser råa ut längre. Häll ner allt i kastrullen med buljongen och koka i typ 15-20 minuter. Salta och peppra efter behag. Serveras med en skvätt vin och ett gott bröd samt Death cab for cuties skiva Plans




I iTunes just nu:
Perkele - Hang 'em high

Ninjakocken

När jag var ung avskydde jag katter.
Det kan ha berott på en incident på Cypern när jag vaknade av
att en spinkig näst intill opälsad vildkatt använde min rygg som kudde.
Det kan ha berott på mina morföräldrars katter som
när man var en äventyrslysten pöjk och lekte jage med förvandlades
till hårtbitande monster. Det kan även ha berott på att katter är
allmänt tard.




Jag har nu dock ändrat åsikt, det finns katter som är stengrymma.
T.ex. katten Gustaf, Mästerkatten i stövlar och Willy i Rädda Willy.
Jag har även bondat stenhårt med min flickväns katt. Den heter Pepsi och
gör allt för mig. Tvättar mina käder, diskar, hämtar pizza och vaktar mitt snus.



(och ja Willy i Rädda Willy är en katt.
http://media.ebaumsworld.com/mediaFiles/picture/478503/790727.jpg)


I Skrufs grå spelare aka Spåttifaj:

Norma Jean - Amnesty Please

Som ni kanske fattat läser jag till jurist i Göteborg. Utbildningen är inte helt lätt att komma in på och om jag inte minns fel krävdes gymnasiebetyg på 19,33 i år.

En jäkla massa MVG:n med andra ord, och det märks att folk (läs tjejer) är mycket ambitiösa.

När föreläsningen börjar sitter de redo med block och tuschpennor i alla tänkbara färger. Använder sig föreläsaren av PowerPoint ser de även till att i förväg skriva ut allt material från GU:s hemsida och häftar sedan ihop sidorna till prydliga buntar som de antecknar i.

Jag, som kom in på högskoleprovet och först var underkänd i så många ämnen att jag inte ens var behörig till högskolan, har i smyg alltid beundrat den där disciplinen och undrat vad de använder de olika pennorna till och hur de snappar upp så mycket viktigt att anteckna. Jag tog därför i torsdags tillfället i akt och placerade mig bakom en av dessa tjejer.

Temat var moral och hur dess inverkan på juridiken. Föreläsaren använde fallet Catrine da Costa (ni vet den där prostituerade kvinnan som styckades av en obducent) som grund och började beskriva fallet. Genast plockade flickan fram den svarta pennan och började skriva:

”Man hittar under ben och armar i svarta påsar. Tillkallar polis.”

Oj, tänker jag, det där hade ju kanske inte något större juridiskt värde. Svarta pennan måste alltså användas för mindre viktiga saker. Och var inte det där en ganska brutal särskrivning?

Måste ha varit slarv, tjejen har ju trots allt MVG i alla ämnen.

Hon skriver rad efter rad med den svarta pennan, bland annat:

”Polisen hittar fler påsar men har inga misstänkta.”

Nej, nej, inte heller den informationen kommer att hjälpa oss som jurister, men hon kanske bara är intresserad. Svarta pennan suger.

Då plötsligt händer det. Föreläsaren tycks prata om brottets natur, men tjejen snappar upp något av stor juridisk substans. Hon plockar nämligen blixtsnabbt fram den stora röda pennan och skriver:

”Proffesionelt styckad.”

Catrine da Costa var professionellt styckad. Det var sånt man skrev med den röda pennan. Åt helvete felstavat dessutom. Hela min bild av det ambitiösa flicksläktet med olikfärgade tuschpennor krackelerade och jag kände mig tom inombords.

Och så fortsatte det; rad efter rad, obetydlighet efter obetydlighet, särskrivning efter särskrivning. Allt i olika färger. 
Hur många vettiga personer fick lämna plats åt dessa tuschidioter?

Jag tappade intresset och ritade en pingvin istället.


/Opooa